Dömande

Jag har precis lämnat av Billy på dagis och cyklat hem igen. När jag var nästan hemma märker jag att en bil kör sakta brevid mig på vägen. "Vad vill den här idioten" tänker jag och tar ut hörlurarna. "Du tappade en vante därborta" säger då mannen i bilen.
Hoppsan, man kanske inte ska vara så snabb att döma, det visade sig ju vara en väldigt snäll man och idioten var ju istället jag! Det finns faktiskt vänliga själar kvar, tur det :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0