lindamedfler

Jag kom på en sak idag när jag gick runt och städade, för lite städning blev det faktiskt. Jag är faktiskt ganska nöjd med mitt hem. Det är första gången jag har den känslan om något av alla ställen jag har bott på.

 När jag och Elin bodde ihop hade vi knappt några möbler, ingen av oss brydde oss speciellt mycket om hur det såg ut utan bara att vi faktiskt hade flyttat hemifrån. Att vi dessutom hade fest minst en gång i veckan och det var sällan någon av oss orkade ta städningen på allvar (det skulle ju ändå snart se likadant ut igen) hjälpte ju inte till.
På S:t Annegatan var lägenheten bra, stor och med balkong och så men himla äcklig och i stort behov av renovering. Det gjorde att jag inte heller där la ner någon större energi på att försöka göra den fin.
I Stenkulla trivdes jag aldrig. Jag tycker inte om att bo så avsides utan trivs mycket bättre mer centralt.
Men nu, här på Ringvägen, försöker jag lägga ner både energi och pengar på att göra det till ett hem och inte bara någonstans att bo. Och även om det är mycket kvar, tv-bänk, soffor, skrivbord, tv, säng och sängbord, lampor+ säkert en miljon andra saker, känns det bra, det känns att det är på väg och det känns som jag! Att jag dessutom slipper orangea tapeter i vardagsrummet (Som det har arit i alla de andra tre) är ett stort plus!!!