Miljoners miljarder
Så många saker har jag tänkt skriva om. Nu kommer jag knappt ihåg en enda av dom.
En sak jag skulle berätta om är fredagen. Den spenderades hemma hos Carrolajn och Sufie. Vi såelade sällskapsspel och kortspel. Kul att det är fler än Emma och jag som har förstått nöjet med spelkvällar ;)
Först sushi
Carros hår ändrades ett antal gånger under kvällen, alltid lika snyggt ;)
En annan sak jag tänkte på är att jag har kommit fram till att jag inte kan nått om nånting (i stort sett). Jag har egentligen inga intresssen, inget jag är speciellt bra på och jag har inte massa starka åsikter.
Jag har börjat läsa flera bloggar som drivs av just såna, åsiktstarka (om det nu ens är ett ord ?) människor. Just dom jag har börjat läsa handlar om genus. Hur val av t.ex. kläder och leksaker till barnen förändrar omgivningens och deras egna tankar om hur allt borde vara, att killar ska vara vilda, klättra i träd osv. och tjejer ska vara lugna, inte smutsa ner sig och leka försiktiga lekar.
Jag förstår till viss del hur de menar och självklart är det viktigt att förändra synen som säger att kvinnor är svagare och mindre värda, att vi hör hemma vid spisen och allt det där. Men samtidigt tycker jag inte att det bestämma att tjejerna inte får ha rosa kläder eller klänningar och att killar måste ha det (jaa, jag vet att det inte är allt men det är en generalisering för att göra det lite enklare) är det enda rätta. Det är en bra sak att kämpa för men jag skulle inte ta på Billy en klänning för det. Men vill han bära på en väska, ha nagellack eller något liknande skulle jag absolut inte säga nej. Än så länge är han ju liten för liten för att bestämma själv så han får kläder som jag gillar. Jag väljer medvetet bort vissa kläder som inte passar min smak, men när han blir äldre och kan uttrycka en åsikt kommer jag självklart foga mig efter den (inte alltid, men han kommer få vara med och bestämma mer själv).
Han har alltid varit vild, men det tror jag beror på gener. Mina försök att få honom att bli lite lugnare har varit lönlösa. Om han hade varit en tjej tror jag absolut att hon(han) skulle vara lika vild och det skulle inte gå att göra något åt den saken.
Med allt detta sagt tycker jag att det är tur att det finns människor som tar hårdare på detta än mig. Det är nog mycket till deras förtjänst att samhället utvecklas i rätt riktning, även om jag tycker att det går lite överstyr ibland.
Usch vad jag svamlar. Grattis om ni har orkat ta er igenom hela texten.
Min vilda kille som absolut inte ville äta om han inte fick salta maten idag.
En sak jag skulle berätta om är fredagen. Den spenderades hemma hos Carrolajn och Sufie. Vi såelade sällskapsspel och kortspel. Kul att det är fler än Emma och jag som har förstått nöjet med spelkvällar ;)
Först sushi
Carros hår ändrades ett antal gånger under kvällen, alltid lika snyggt ;)
En annan sak jag tänkte på är att jag har kommit fram till att jag inte kan nått om nånting (i stort sett). Jag har egentligen inga intresssen, inget jag är speciellt bra på och jag har inte massa starka åsikter.
Jag har börjat läsa flera bloggar som drivs av just såna, åsiktstarka (om det nu ens är ett ord ?) människor. Just dom jag har börjat läsa handlar om genus. Hur val av t.ex. kläder och leksaker till barnen förändrar omgivningens och deras egna tankar om hur allt borde vara, att killar ska vara vilda, klättra i träd osv. och tjejer ska vara lugna, inte smutsa ner sig och leka försiktiga lekar.
Jag förstår till viss del hur de menar och självklart är det viktigt att förändra synen som säger att kvinnor är svagare och mindre värda, att vi hör hemma vid spisen och allt det där. Men samtidigt tycker jag inte att det bestämma att tjejerna inte får ha rosa kläder eller klänningar och att killar måste ha det (jaa, jag vet att det inte är allt men det är en generalisering för att göra det lite enklare) är det enda rätta. Det är en bra sak att kämpa för men jag skulle inte ta på Billy en klänning för det. Men vill han bära på en väska, ha nagellack eller något liknande skulle jag absolut inte säga nej. Än så länge är han ju liten för liten för att bestämma själv så han får kläder som jag gillar. Jag väljer medvetet bort vissa kläder som inte passar min smak, men när han blir äldre och kan uttrycka en åsikt kommer jag självklart foga mig efter den (inte alltid, men han kommer få vara med och bestämma mer själv).
Han har alltid varit vild, men det tror jag beror på gener. Mina försök att få honom att bli lite lugnare har varit lönlösa. Om han hade varit en tjej tror jag absolut att hon(han) skulle vara lika vild och det skulle inte gå att göra något åt den saken.
Med allt detta sagt tycker jag att det är tur att det finns människor som tar hårdare på detta än mig. Det är nog mycket till deras förtjänst att samhället utvecklas i rätt riktning, även om jag tycker att det går lite överstyr ibland.
Usch vad jag svamlar. Grattis om ni har orkat ta er igenom hela texten.
Min vilda kille som absolut inte ville äta om han inte fick salta maten idag.
Kommentarer
Trackback
